måndag 25 augusti 2008

Övning tillsammans med SSRS Sjöräddningen Västerås

Sjöräddningssällskapet i Västerås brukar med jämna mellanrum genomföra olika former av övningar för att testa att allt som skall fungera verkligen fungerar. Denna kväll fick även jag och barnen möjlighet att delta som offer för olyckor på sjön.
clip_image001
Före övningens början gick alla deltagare igenom de olika scenarion som skulle gälla. Christer med son, Stefan, Kristoffer, Karin, Torbjörn, pappa Olle och jag med familj fick en briefing före avfärd till olycksplatserna. Totalt var det fyra olika scenarion som skulle utspela sig där en båt börjat brinna, en annan börjat ta in vatten, en tredje vattenskoter försvunnit och en fjärde båt åkt vilse. Den andra besättningen på SSRS Västerås hade jouren idag och skulle ta hand om alla olyckor som inträffade (utöver de riktiga olyckorna som eventuellt skulle kunna inträffa).
clip_image002
Sonen lyfter farfars Olles hund Billy-Boy med hjälp av hantaget på flytvästen. Billy-Boy är en riktig sjö-hund som inte verkade vara ett dugg rädd för vatten.
clip_image003
Karin och Kristoffer förbereder sig som paret som kört på grund och fått hela båten vattenfylld. Den ena personen skulle ligga i vassen och den andra skulle irra runt på Kattskär och leta efter hjälp.
clip_image004
Olle och Torbjörn på väg ut till olycksplatsen. Vårt scenario var att vår båt hade fattat eld av någon orsak varpå alla utom båtens ägare, Torbjörn lämnat båten. Torbjörn hade stannat kvar för att bekämpa elden. Mina barn och farfar med hund hade tagit sig till land med olika skador. Hunden hade fått ett huggormsbett, farfar en hjärtinfarkt, sonen en kraftig smäll i magen och dottern hade brutit handleden. Själv hade jag lämnat båten tillsammans med dem, men av någon anledning tappat bort dem och legat i vattnet under en längre tid.
clip_image005
När sjöräddningen dykt upp letade de rätt på mig som låg och flöt en bra bit från båten. De försökte få kontakt med mig, men jag spelade trött, frusen och chockad och svarade svagt på deras signaler. De ledde mig med en båtshake till aktern på båten och drog sedan upp på däck med hjälp av en bår. Därefter kontrollerade besättningen hur jag mådde och i vilket tillstånd jag befann mig i. Eftersom att jag i detta fall hade legat länge i vattnet och var rejält kyld plus att jag inte visste vart barnen och min familj var så var jag chockad och trött.
clip_image006
En av besättningsmännen på Sigfrid Edtröms spejar ut efter resten av passagerarna som befunnit sig på den brinnande båten.
clip_image007
Jag tog en liten paus mitt i eländet och följde besättningen i deras räddningsaktion. Bilden togs av Torbjörn som körde vår båt, dvs den båt som brann. Lägg märke till min EXTREMT trendiga flytväst; samma flytväst jag hade jag bodde hemma hos mina föräldrar på Tidö-Lindö under slutet på 80-talet.
clip_image008
Efter en kort stunds span hittade sjöräddningen resten av familjen som hade tagit sig till ön som låg bredvid och stigit i land på en brygga.
clip_image009
Besättningsman Mike tog hand min dotter som hade brutit handleden.
clip_image010
Lanternorna används för att signalera till andra båtar i vilken riktning båten är på väg och om båten har begränsad körförmåga. Om ni tittar på raden med de tre lanternorna till vänster på bilden så är den översta röd, mellersta vit och nedersta röd, och dessa används för att tala om att fartyget bogserar någonting - i detta fall en båt vid sidan om. De andra lanternorna (bortsett från de som alltid lyser framår och bakåt) används på samma sätt för att tala om att fartyget bogserar någonting med lina.
clip_image011
Det var en mycket vacker kväll då solen väl tittade fram. Intressant att få möjlighet till att delta i denna övning. Stort tack till SSRS Västerås.

lördag 16 augusti 2008

Elbasimmet 2008 avklarat

clip_image001
Sjöräddningens nya båt plus några av de nio följebåtarna samlades strax före start.
Det var med stor ödmjukhet och respekt som jag idag simmade mitt första Elba-sim. Elba-simmet är ett tufft lopp för kunniga simmare och består av 2 600 meter simning mellan ön Elba och Lögarängen i Västerås. Det var det 92:a loppet som gick av stapeln detta år och totalt var det ca 50 simmare från olika klubbar och föreningar, främst från VSS (Västerås Simsällskap) och från Väsby Simsällskap men även från Linköping, Umeå och Motala. Loppets veteran, Mr Elba himself, Per-Anders Fahlén deltog i år för 47 året i rad och kommenterade sim-förhålladena som inte helt enkla eftersom att det blåste ganska ordentligt. Temperaturen i vattnet låg på 18 c och lufttemperaturen var ca 20 c.
clip_image002
Skeppare Olle Jansson med besättning på båten Sigfrid Edströms och en av följebåtarna.
Först var det samling och genomgång av hur loppet skulle gå till och efter att alla bytt om tog vi Elba-färjan ut till ön. Under tiden vi tog oss ut till ön såg frugis med besättning (med sonen som skeppare) till att ansluta till de följe-båtar som skulle följa simmarna längs loppet. Sjöräddningen var med under hela loppet med tre båtar där min käre far, Olle Jansson, var skeppare på Sigfrid Edströms, en av de större sjöräddningsbåtarna. Sjöräddningen var även ansvariga för att lägga ut de åtta bojar som alla simmare simmade längs.
clip_image003
Alla simmare gör sig klara för starten som gick 17.00.
Starten gick klockan 17.00 och spridningen bland simmarna var ganska stor. Jag tillhör VSS Vuxensim och har börjat simmat ganska nyligen (sedan två år tillbaka), så det gick inte riktigt lika fort för mig som för de yngre grupperna; de är grymt duktiga och snabba. Jag tyckte att simningen gick bra till en början, men efter ett tag fick jag en rejäl kallsup och fick stanna till; lite lustigt att jag agerade precis som en dykare i nöd brukar gära, dvs hostade, frustade och tog av mig glasögonen. Undrar varför vi gör så? Det blir lite add-insult-to-injury eftersom att situationen bara blir värre om man tar av sig glasögonen. Nåväl, jag tog det lugnt (jag brukar ta det lugnt i de flesta lägen) och var snabbt på banan igen. Det var en del vågor så jag var noga med att synka andningen med vågorna; lite svårt att synka tre-takt med vågor plus allt annat. Det vart en hel del bröstsim för min del eftersom att det var enklare att inte få kallsupar plus att jag fick lite problem med andningen i höjd med Kattskär. Sjöräddningen fick rycka in och hejda en båt som inte riktigt verkade ha koll på att det var ett helt gäng glada simmare i vattnet. Frugis med crew tog hand om ett par frusna tjejer som valde att bryta loppet och jag vet inte hur många andra som tvingades bryta, men jag tror att de flesta tog sig till mål.
clip_image004
En glad motionär simmar de sista metrarna till mål.
Väl framme i mål var det bara en simmare kvar i vattnet, typ jag, men det var många som hejade på mig och jag var glad att jag klarat av loppet. Våra kära vänner R & C med vår goa gud-dotter G var där tillsammans med Frugis och besättning plus pappa med sjöräddningsbåten. Skönt att se er som vanligt!
clip_image005
Mannen och havet - bak mig skymtar restaurangen som ligger på ön Elba.
Jag skulle vilja rikta ett stort tack till VSS som är en riktigt bra simklubb, Lars E som är en riktig inspirationskälla och eldsjäl inom simningen, Sofia som både kan vakta marsvin och piska på simmare, Janne på VSS-kansli, mina sim-kompisar i VSS Vuxensim (nästa år förväntar jag mig sällskap under loppet), Frugis med besättning, Sjöräddningen SSRS Västerås plus alla andra som deltog i årets Elba-sim.
Trevligt att råkas och ses igen nästa år!