Äntligen framme i Fagersta!
Nu är det inte långt kvar tills det är dags för Vätternrundan som går av stapeln 01.56, lördagen den 16 juni. Jag har de-pimpat min hoj genom att skruva bort allt som väger något och som inte behövs. Träningen går riktigt bra och efter dagens cyklats så är jag uppe i 721 km sedan starten i april.
Planen för dagen var lika enkel som vanligt, dvs cykla till Fagersta, fika med gammel-svärmor och sedan cykla hem igen. Jag startade strax efter klockan tio och höll ett bra tempo på runt 30+ km/h. Eftersom att solen sken och att det inte fanns ett moln på himlen var jag mycket noga med att dricka med jämna mellanrum.
Först kom Surahammar, sedan Ramnäs och eftersom att det är mitträcken på sträckan mellan Ramnäs och Virsbo tog jag den gamla vägen mellan de två bruksorterna. Det var en fin sträcka att cykla och det jag cyklade förbi Ruukki (där en kompis jobbar), Uponor, med mera som låg strax utanför Virsbo i ett industriområde.
Sträckan Virsbo-Fagersta var ganska kuperad (backarna märks verkligen när man cyklar) men det är fint med vattnet plus att det var en bra väg att cykla på.
Väl framme i Fagersta tog jag mig till gammel-svärmor som bjöd på hallonsoda och sockerkaka (socker är bra men snabba kolhydrater, återkommer lite senare om det). Det var trevligt att träffa henne och hon berättade att hon och hennes man en gång hade cyklat ända till Göteborg i dagsetapper på tio mil. Inte illa faktiskt! Gamla människor har ofta mycket intressant att berätta som vi stressade ungdomar inte hinner lyssna på förrän vi själva blir gamla.
Nåväl, när det var dags att cykla hem igen såg jag till att fylla upp vattenflaskorna. Solsken och badväder är verkligen inget bra cykelväder om du tränar tempo så vattnet är livsviktigt! Jag kramade om gammel-svärmor och påbörjade min hemresa mot Västerås efter klockan två och cyklade förbi det gamla nedlagda bruket i Fagersta.
När jag kommit till riksväg 66 bestämde jag mig för att justera växlarna som irriterat mig ganska länge och efter en hel del mixtrande sade det bara smack-smack när jag växlade; skönt när saker och ting fungerar!
Hemresan var kämpig och det märktes efter ett tag då jag hade passerat Virsbo att energin började ta slut (sockerkaka = bara kortsiktig energi). Trötthet, huvudvärk, ingen ork ... inte bra, så jag fyllde på med en Gel (en sockersöt geleaktig sak du sprutar in i munnen, ungefär som tårtpynten man använder när man skriver namn på tårtan - jag har _självklart_ aldrig provat smaka på tårtpynt ;)) och med en powerbar (super-duper-special-müsli som blandats med en mega-söt smet som smakar något, t ex mango/hallon och som sedan täckts med en youghurt-chokladaktig-smet) - supergott! Det gick ett par kilometer och sedan fick Bamse i sig dunderhonungen till slut. Orken kom tillbaka och höll ända hem nu; på Vätternrundan kommer jag att se till att äta en bar eller någonting var femte mil för att inte gå tom på energi. Dricka är lika viktigt; iallafall för mig.
Dagens Road-Kills:
- En mås
- Ett rådjur
- En större fågel (ljusbrun)
- En grävling
Förra cykelturens Road-kills:
- En ekorre
Branden på Nisses 
Jag kom fram till Nisses strax efter det att branden brutit ut.
Strax efter Lillhärad såg jag en rökpelare på flera hundra meter stiga upp från Erikslunds köpcentrum. Jag förstod på en gång att det inte var normalt och efter ca en mil var jag framme vid köpcentrat. Jag måste ha kommit strax efter att branden bröt ut och det kändes sorgligt att se allt av värde brinna upp. Det är inte bara värdet på det som brann som är sorgligt utan även det faktum att branden påverkar miljön på flera olika sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar