Operation: Vasaloppet

Efter en lång tids velande fick jag äntligen tummen ur (tack frugis) och bestämde mig för att genomföra Vasaloppet. Detta skedde på söndagen, en vecka före det aktuella evenemanget som skulle äga rum mellan Sälen och Mora.

För att lyckas genomföra Vasaloppet hade jag först ett par konkreta problem att ta itu med:

1. Jag hade inga skidor.
2. Jag hade inte åkt på längdskidor sedan jag åkte vita blixten under lumpentiden. Dessförinnan åkta jag längdskidor i norge då jag var barn (~8 år gammal).
3. Jag hade inget startnummer till Vasaloppet (lite trivialt kan tyckas).

Under måndagen köpte jag mig ett par fina Salomon-skidor med pjäxor och stavar. Som vanligt var det en massa extra saker som behövdes så det vart billigt som vanligt (ironi).

För att kunna åka på skidorna behövde jag valla dem och eftersom att jag är totalt orädd för nya saker jag inte testat på tidigare gav jag mig in i den veteskapen med mottot -De dummaste bönderna får de största potäterna.

Vallningen var inte så svår att göra och jag offrade vårt strykjärn för glidvallan och lade stor möda på att göra som det stod på paketet. Fästvallan är något av det viktigaste i längdskidåkning och jag strök ut den ordentligt på fästytan under skidan.

Lite senare på kvällen var det dags att provåka skidorna och det fanns gott om snö i spåret på Rocklunda. Totalt han jag åka 75 km före Vasaloppet på söndagen och tekniken började komma sakta men säkert under veckan. Jag hann självklart med ett antal olika vurpor och ju mer jag åkte, desto stöddigare blev jag i spåret.

Det sista problemet var ju min biljett till folkfesten, dvs att få ett startnummer. Lyckligtvis fanns det en tjänst på Vasaloppets hemsida där man kunde köpa och sälja andras startnummer och efter lite letande lyckades jag få tag på en kvinna som sålde sin plats (hon hade tränat för lite ... bara 50 km). Det vart en bra affär och jag betalade bara en tedjedel mot vad det borde ha kostat egentligen.
Nåväl, då var det bara att få det registrerat hos Vasaloppet som återstod och detta kunde bara göras på plats i Mora. Lyckligtvis har jag en gammal vän i Mora och han hjälpte mig att även lösa detta problem (tack L-G!).

Alles klar! Då var det bara det roliga kvar att göra!