U2 360 Tour, fredagen den 31 juli 2009

U2 hade en helt fantastisk scen och de hade inte sparat det minsta på krutet. Ingenting verkar ha lämnats åt slumpen.

Äntligen! Efter en relativt lång bilresa från ett regnigt Sälen kom vi fram till ett uppklarnande Göteborg där solen började titta fram. Det börjar bli lite rutin på att pendla mellan GBG och SLN (med tanke på att frugis var på AC/DC för ett par veckor sedan) och trippmätaren visade 477,5 km då vi parkerade bilen.

U2 är ett av mina favoritband och jag har länge gillat deras musik. Det hela började med att jag gick med i SMC (Scandinavian Music Club) någon gång på åttiotalet i samband med det fick jag välja fyra LP-skivor (vinyl/Long Play) som välkomstgåva. Jag kommer inte ihåg vilka de andra skivorna var, men U2:s skiva "The Jushua Tree" var en av dem. Nåväl jag fick min skiva och lyssnade på den och tyckte att den var sådär; jag var inne i en synth-period just då, så skivan hamnade i samlingen.

Scenen under en av U2:s uppträdanden. När de spelade extranumren på slutet tände de en rätt skaplig spegelboll (nästan i stil med min dotters som jag köpte på Toys r' us) som fyllde hela Ullevi plus alla byggnade runt omkring.  

Jag minns en gång då jag inte hittade min U2-skiva. Jag vart superarg på min bror och han fick skulden för att den hade försvunnit; han hade en beägenhet att låna mina saker och sedan glömma bort det så det verkade logiskt. När jag sedan kollade igenom skivorna så var den där och jag hade helt enkelt missat den. Min bror drog paralleller till "Rambo III" i den scen då han skjöt skurkar med pilar bestyckade med granater, med andra ord så var jag rätt arg för att skivan var borta - jag kände mig dum när skivan till slut kom fram.

En annan gång var skivan aktuell igen eftersom att jag hade lyckats få kontakt med en tjej som jag tyckte var snygg då jag gick i nian. Hon sade att hon gillade U2 och jag sade att jag hade deras första skiva (jag hade fel). Nåväl, hon skulle få låna skivan och jag tog med den till skolan så att hon skulle få spela av den. Hmmm, som jag sade så hade jag fel; det var ju inte deras första skiva så det vart ju bara pinsamt.

Efter ett par år i skivhyllan slängde jag på skivan och tro det eller ej - den var ju riktigt bra! Till saken hör ju att jag var diskjockey vid den tiden, så jag var helt enkelt tvungen att ha koll på "bra" musik.

Idag ligger min U2-skiva i garaget tillsammans med resten av min skivsamling, men musiken fastnade rejält och jag har många favoriter i U2:s repertoar.

Jag tycker att konserten var riktigt bra och att de gjorde ett riktigt bra framträdande. Jag gillade att de faktiskt spelade på instrumenten och att det inte bara var en massa "Oops, I did it againande". Börjar jag bli gammal?